Jag blir ibland så leds på vissa som inte kan tycka något. Jag kan förstå att man inte alltid vågar säga vad man tycker, men sådana som inte kan bestämma sig för vad de tycker går mig verkligen på nerverna. Och när de väl tycker något så kan de inte förklara varför heller. Jag skulle kunna fråga en sådan person om vad som helst och personen skulle svara antingen ja eller nej, bra eller dåligt. Men om jag sedan frågar varför, då blir det tyst. Utom möjligtvis ett eller annat "därför".
Det är nog därför jag gillade Emelie från språkresan så mycket. Jag höll inte alltid med henne, men hon hade argument som man kunde svara på och diskutera. Jag tvivlar på att något skulle få henne att hålla inne med det hon tycker. Det tycker jag är starkt!
fredag 21 september 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar