söndag 19 december 2010

Jag är så leds

Tåget går om 40 min och jag har gjort hela nada plugg sedan jag kom hem. Förjävligt. Varje gång jag sätter mig ned och ska sätta igång så är det någon som kommer och stör. Sitter jag i vardagsrummet så kommer någon och ska vila på soffan/titta på film/spela bilspel och när jag försöker gå därifrån så vill dem att jag ska stanna och plugga där iallafall. Som om det skulle gå.
Varje gång jag sitter i köket så kommer det någon och ska äta / eller så hälsar någon på och alla dras till köket som flugor till sopor och det är ju jättelätt att sitta och plugga när folk pratar med en.
Det är irriterande till och med när de tittar förbi och bara ska säga något snabbt, för man tappar ju koncentrationen. Att plugga max tio minuter mellan avbrotten fungerar inte för mig, jag tappar fokus och skriver bara pankaka tills jag ger upp och går och gör vad de vill att jag ska göra istället.
Min dator håller på att gå sönder, just nu kan jag (återigen) varken stänga av eller sätta i viloläge/vänteläge utan att få bluescreen. Jag hade inte internet heller de första dagarna (mamma har bytt router).
Jag har inte sovit en hel natt igenom sedan förra helgen.. eller dagarna innan dess (?). Först för att jag hade feber, men nu för att jag drömmer så mycket. Det är inte ens mardrömmar, jag vet inte ens om att jag drömmer förrän jag vaknar. De gör mig bara mentalt utmattad antar jag, det känns när jag vaknar inte så värst mycket bättre än när jag somnade.
Jag skulle kunna göra mycket mer än bara lite för att kunna sova ordenligt igen.


Slut på självömkansinlägg

1 kommentar:

Marika sa...

Det är inte självömkan, det är att få ur frustrationerna så att man inte håller dem inom sig och till slut spricker.

Vad jobbigt det låter. Jag känner igen det där att inte ha någon ro till att göra skolarbetet. Och att ha dålig sömn är aldrig bra! Det har jag också känt på i mina dagar. Om det finns något jag kan göra, så säg till. =)