Sådana man känt

Jag vet inte vad det var som startade det hela, men på senare tiden har jag tänkt ganska mycket på sådana människor som man känt, men inte haft kontakt med på läääänge.
Som Linda Wihlborg (om det nu stavades så, jag kunde aldrig få till H:et på rätt ställe ^^) som var en vän sena lågstadiet till tidigare mellanstadiet,
Charlotte Nilsson (numera Göransson) som jag tydligen träffade redan på BB och faktiskt nu inte vill träffa igen,
Jessica Ågren vars mamma tyckte att jag var ett gott inflytande (och vem vill höra att ens kompis har ett gott inflytande på en? Jag kan inte förstå att hon verkligen sade det),
min granne Fanny Nyberg som var så mycket äldre än mig att jag idoldyrkade henne (haha),
Jillian som jag hade många udda skype-diskussioner med men som så snabbt försvann när vi båda två fick annat att göra,
Anna, Helene och (nästa människas namn kommer jag inte ens ihåg!) som jag lärde känna på min språkresa till Swansea (jag önskar fortfarande att Dublin inte blivit inställd),
Hyun-Soo och alla (mååånga) andra som jag träffade på UNP-resan till USA,
och alla andra som jag inte kan komma på just nu.

Linda, är du fortfarande fullfjädrad Harry Potter-nörd? Kommer du ihåg när vi sade att när vi är hundra år gamla kommer vi, två gamla tanter, att sitta på McDonalds och diskutera Harry Potter?
Charlotte, gick det utförs för dig som det gick för din mamma eller skärpte du någonsin till dig?
Jillian, hur går det med advokatsdrömmarna?

Jag vet inte vad det är som har fått mig att tänka på det här så mycket nu. Kanske är det de faktum att IB snart är över och det är dags att bestämma sig för vad man ska göra av sitt liv? Jag vet inte, jag är nog på lite konstigt humör nu.

Nåväl, I'm off för att försöka lista ut varför Word fuckar upp min styckeindelning på EE...