Jag har faktiskt inga problem med att packa ned och sådant, det är rätt så kul. Mitt problem stavas F-Ö-R-Ä-L-D-R-A-R och är som en stor böld man aldrig blir av med.
Nåja, nu ska jag inte vara grym, jag älskar mina föräldrar. Oftast.
Inte idag.
Anledningen är så enkel som denna: Båda två drar åt olika håll och båda två är fast bestämda för hur det ska bli i slutändan. Gah! T.ex. började pappa att mäta i köket när vi var där och lämnade grejer igår. Jag frågar vad han håller på med och han svarar att han mäter hur stort klaffbord han ska göra. Vad? Klaffbord? När bestämde vi att jag skulle ha ett klaffbort i mitt kök som redan är så pyttelitet att man kan ta ett steg därinne men inte mer?
Och när bestämde mamma att jag ska ha ett stort köksbord med plats för mina grejer?
Ex nummer 2.
Pappa: Nu får du börja packa på en gång så att du hinner med allt för det är mycket att göra.
Mamma: Jag har inte tid med det nu, vi får prata om vad du ska packa om två-tre dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar