Något borde skrivas...

Känner att jag borde skriva något för jag har inte gjort det sedan den tjugofjärde. Möjligtvis är det för att det tog ett par timmar att få ut en röstningsmackapär och konvertera alla banners till jpg och sådant där (Line kan nog intyga på att det tog ett tag), var lite leds på bloggen efter det.

Eftersom att det är lov har jag gjort så där lagom ingenting. Åkte till tandläkaren i fredags bara för att komma överens om att hon ska skicka mig till Luleå istället för att det blir närmre. Jag ska i alla fall ha tandställning vilket känns sådär. Petra säger att det inte är så farligt men jag är tveksam ändå. Tänk vad tjorvigt att borsta tänderna med tandställning, att behöva tänka på vad man äter osv. Dessutom så kommer jag att behöva räls både över och under.
Och så ska de dra ut två tänder bara för att det ska bli jämnt antal. Jag känner redan hur det dunkar i de stackars tänderna. Nej, de vill vara kvar där de är...
Sedan har jag klippt mig, men det blev inte så hemskt stor skillnad, blev bara av med alla hemska slitna toppar vilket det i och för sig är riktigt skönt.

Hjälp mig!

Hjälp mig att välja banner! Jag kan inte bestämma mig själv för vilken jag vill ha..

Varva

Jag har börjat med lite nya skrivrutiner och de verkar fungera. Har köpt en liten anteckningsbok (inte moleskin!) á la Nano som jag har med till skolan och på så sätt får jag ner några rader då och då och hinner ändå vara social med kompisarna. Sedan lägger jag in texten i datorn och lägger på lite till eller jobbar med Worldbuilding.
Håller nu på med de klassiska "Worldbuilding Questions" och varvar det med romanskrivningen. Jag vill inte fastna på worldbuilding för det är så tråkigt att bara göra det och om jag inte fixar det innan romanen är klar så saknar romanen de inslag av kultur i grunden som får kulturen att verka mer realistiskt. Det går förstås att redigera in senare, men det känns som att det blir för mycket jobb. Så därför varvar jag och hittills har det fungerat bra.

Grattis på höstlovet!

...Som Frida sade. Eller var det grattis till höstlovet? Ja ja, grattis var det i alla fall.

Nu har mitt höstlov börjat. Sitter på tåget på väg hem till Gällivare. Blev tvungen att ta ledigt fredag för att jag ska till tandläkaren vilket känns lite krasst. Man missar ju lektioner som man blir tvungen att ta in sedan. Något som är bra däremot är att jag lär vara med på urådet ett tag i alla fall.

Är det inte fantastiskt?

Är det inte fantastiskt att komplimanger är så lätta att ge, men ändå så värdefulla för den som får dem?

Är det inte fantastiskt hur en komplimang kan krypa hela vägen in under skinnet, bara för att stanna där och värma?


(bild fotad på en blomma jag hittade efter kanalen i Boden, visst är den snygg?)

Effektiva skrivbord

Jag har just ändrat om lite extra på mitt skrivbord.. Har väl hållit på med det ett tag lite då och då allteftersom jag fått mer förvaring, men nu tror jag att jag har fått allt på plats.
Såvida jag inte köper mer pyssel för då ligger jag illa till.
Den största skillnaden mellan bild ett (före) och bild två är att jag har skaffat mer och mindre platskrävande förvaring. Annars ser det likadant ut.

A Diary

I brist på inspiration att skriva något roligt kommer här en novell jag skrivit. Egentligen är det en skoluppgift, vi skulle skriva i dagboksform liknande Bridget Jones Dagbok och inkludera delen varje dag där hon räknar upp saker (hur mycket hon väger, vad hon ätit m.m). Det var ganska roligt att skriva så annorlunda mot vad jag annars brukar göra.

Tuesday 23rd of November
Relatives spoken to: 4. Disasters: 1. Number of curses screamed: 0 (Honestly). Number of curses said to poor pillow: 523 (at least). Number of times thinking about killing someone: 7 (hundred).

I am so pissed off I’m going to rip someone’s head off and stuff it in his or her ass. I can’t understand how those bloody annoying adult #¤-% Always manage to mess things up. This year we’re going to have the lousiest Christmas ever. Ever, ever, ever. I’m going to call my boyfriend. He always knows how to calm me down when I get like this. I just needed to curse a bit first, I don’t want him to misunderstand if I scream and shout nasty things.

3 minutes later

He doesn’t answer. Grr.. I guess I have to write instead to get it all out of my head. Here it is, from the beginning…

Everyone says their family is the oddest ever but when they do that I just laugh at them. They haven’t met my family.
I have, at the moment, two dads, three mums, three brothers and four sisters. Doesn’t sound too bad, does it? I also happen to have six uncles, two aunts and I don’t feel like counting my cousins.
It’s actually pretty fun having such a big family. There’s always someone on your side no matter what and our Christmases.. Our Christmases are almost like Disneyland. We rent a big cottage for all of us to stay in (No one wants to release the whole gang in their house!) and the chores are shared, which means fewer chores even if we are many.
Anyway, I don’t feel like writing of all the fun now, since it seems we won’t be celebrating Christmas together. My bio-mum Selina called and said that she and my bio-dads new girlfriend Dannie had a fight so she and Daddy-David aren’t coming for Christmas. They’re taking Savannah and Reece to Alaska (who wants to go there anyway?) and she asked if I wanted to come. I couldn’t answer, of course. I’d need to speak to bio-dad and Dannie, and probably to mum-who-raised me Sapphire and her Joe too. Gosh.
And I couldn’t say as much to her either, she sounded very annoyed with Dannie so telling her I needed to talk to Dannie first would be a bad idea.
So I went to talk with bio-dad, but unfortunately for me Dannie was there to. I had to tell her too.
Then she did something I would have believed of bio-mum Selina, or ever from mum-who-raised-me, but never of her. She started crying.
I didn’t know what to do, so I left to dad to try and sheer her up.
I was on my way to my room to curse alone when the phone rang. It was daddy-Joe (mum-who-raised-me’s-other-half). They’d heard that bio-mum wouldn’t come so he wondered if I would come to their place for Christmas. When I said that I couldn’t decide anything yet he became very hurt. I heard it even though he tried to hide it behind a cheery voice. He’s just no good at theatre, my Joe.
His disappointment made me feel really bad. I love all my dads but Joe’s a special place in my heart. He understands me in a way bio-dad can’t and daddy-David won’t even try.
I really hope Noel (boyfriend) is gonna call soon. I really need him right now.

Friday 24th of November
Number of times thinking about killing someone: A couple. Ice-creams eaten: ½. Number of great boyfriends: 1. Curses: None (I am great!). Number of relatives spoken to: None (saying good morning doesn’t count).

He didn’t call me last night. I was a bit disappointed but Luck talked to me in school and I found out that Reece (friend Reece, not half sister Reece) had pushed him so he fell in the fountain at the mall so his phone broke. Not so strange that he didn’t call me back, he didn’t even know I’d called.
Anyway, I didn’t tell him. It felt kinda wrong to heave the whole story over to him, now that I wasn’t exploding by it anymore. I didn’t realize how wonderful and fabulous he is.
As soon as school stopped he dragged me over to the supermarket and bought a packet Ben & Jerry’s Cookie Dough (My favorite!). Then he dragged me over to his place, pushed me down on his sofa, gave me a spoon and said, “What?”
“Uh?” was my confused answer.
Then he gave me a come-on-I’m-not-stupid-gaze and I started my story. While I did, he took a spoon for himself and shared the ice-cream with me (Isn’t it nice with a guy who doesn’t think it’s too feminine to eat ice-cream out of the box?). He nodded and sighed on all the right places and when I was done he hugged me and said, “Quite a soup you’ve got, isn’t it?” Oh boy, can he make me laugh at all times!
He says he’s going to help me too. We’re going to talk to all of my parents and straighten it out. How could I choose between them? Joe’s disappointed tone still makes me feel bad.
I wonder if I’ll end up with Noel and his parents on Christmas Eve instead. At least I don’t have to choose that way.
Back to what happened. I sneaked my way through my house to get some stuff and put a note on the kitchen door that said I was going to sleep over at Noels place. Noel had said that I probably needed some time to calm down before I met any of my parents. That worked out to a very good idea ‘cause I fired up again the second I went into the house and saw the phone. Not like I wanted to stuff somebody’s ass again, but curse them with voodoo dolls would’ve worked fine.
But instead of cursing dolls I’m lying on Noels bed and writing my diary while he’s chatting over the computer. As soon as I’m finished (which means now), we’re going to curl down on his bed and watch a movie. Noel’s so nice to me and it doesn’t hurt that he’s got a telly on his room either.
That sounded a bit materialistic. I didn’t mean it that way. I love him because of his everything, especially his shoulders and his abs.
That didn’t sound too good either? But it’ll make do. I don’t have time to count up everything I love about him. I just love him.

Saturday 25th of November
Number of times thinking about killing someone: None (god, Aint I great??) Kisses given: 2. Happy screams: 3. Happy screaming in poor pillow: 264.

Problem is solved! I have the most wonderful boyfriend ever ever ever. Ever! He walked with me home and then he talked to bio-dad when I was in another room (did I know he and bio-dad got along pretty nice?). Anyway, they were talking pretty excitedly when I came into the room and when I found out what Noel did I didn’t even think. I just kissed him.
In front of bio-dad.
I don’t think I’m going to do that again. Not that Noel minded, but poor dad got all tomato red and embarrassed. He tried to pretend as if nothing happened and looked out the window. So I gave him a kiss on the cheek just because he’s so cute sometimes.
Dad told us not to worry, that he would speak to everyone and look if they could straighten things up. I went to the mall with Noel to meet some friends and when I came back he had made it! We are going spend our Christmas same as before. I’m so happy. Life is wonderful.

Ps) I’m gonna get something really good to give Noel for Christmas.

Inspirationen i Botten

Min inspiration är slut! Om någon har en tutorial eller en hemsida med en apsnygg banner att visa upp skulle det vara toppen.

En fyndig rubrik

Har väl inte så mycket att skriva egentligen, lite allt möjligt händer lite när som helst. Som vanligt. Jag och Line skrev ett jättefint inlägg i hennes blogg igår (Här). Det tog typ nästan en timme att göra för vi hade råkat dra ut internetsladden utan att märka det så inlägget försvann när vi skulle posta det så vi fick göra om det. Det är något svårare att försöka skriva ett likadant inlägg som tidigare än att börja om helt på nytt, ifall någon undrar..

Hörsägen

Hon är inte normal, men hon är inte onormal heller.
Men hon är ganska intressant.

Det är tydligen ungefär så Alex i Lines klass sade om mig. Vet inte riktigt hur jag ska tolka det, men jag väljer den positiva sidan och tycker att det är bra att jag inte är tråkig i alla fall!

Döda någon

Jag är så galen att jag håller på att dö. Eller döda någon.
Mitt internet är lika nyckfullt som Lisas humör (ni från Gve vet förmodligen vem jag menar). RosettaStone vägrar att fungera eftersom det låg ett till fel under det som jag eliminerade för någon dag sedan. Jag har läxa jag måste göra och bla-di-dah di-dah.
Men ingen anledning att vara oroliga. Den egentliga anledningen till att jag vill strypa någon är för att jag har fått väldigt lite sömn inatt och därför har väldigt kort stubin.
Och bara för att ni nu inte ska tro att jag har mardrömmar eller något måste jag berätta att det var för att jag for till Bodforsen (tror iaf att det heter så) med två kompisar och ett antal av kompisens kompisar. De hade hyrt ett kvartershus och vi hade jättemysigt. Bakade pizza och tittade på film, spelade pingis och umgicks. Vilket är andledningen till att jag somnade runt 6-tiden och vaknade två timmar senare.

Nu när jag har skrivit av mig ska vi se om jag kan få något förnuftigt gjort.

Jobba hårt

Jag har fått mvg på mitt första riktiga arbete på IB. Bådar gott för framtiden.
Eller kanske inte. Jag har upptäckt att ib innebär en väldig massa läxor, eller egentligen inte en väldig massa. Det är bara det att jag är så van vid att nästan inte ha några läxor alls att det känns som en massa. Jag förstår varför vissa tvekar att börja ib, man tänker att det bara är för hyperbra personer och att det bara är läxor och jättesvårt. Vilket det är, svårt att hinna med alltså. Jag går första året, pre-DP som det heter, och då har man ändå mycket lättare än de "riktiga" ib-åren.
Jag tycker nog lite synd om de som tänker att "jag hade aldrig klarat det där," och inte ansöker fast de vill. Se på treorna, till exempel. Inte är allihopa ljushuvuden (vår klass är inte helle ljushuvuden heller kan jag lova). Allt man behöver är viljan att arbeta hårt för det man vill. ALLA kan fixa det, bara man ger sig fan på det.
Att vara ett geni skulle i och för sig vara bra, men nu när jag inte är det tänker jag satsa på att jobba hårt istället. Jag har hört att det ska fungera.

I do not know anyone who has gotten to the top without hard work. That is the recipe. It will not always get you to the top, but it will get you pretty near.
Margaret Thatcher

Utmaning

Jag har blivit utmanad!

1. Vilken mat äter du ofta?

Kyckling kanske? Brukar lyckas lägga kyckling i lite vad som helst. Gillar att göra tomatsallad med fetaost också.

2. När du är på kalas, är du den person som sitter eller hjälper du till att duka av?

Beror på situationen och hos vem. Är man hos en kompis hjälper jag alltid till, men vet inte riktigt vad jag skulle göra om jag var på besök någon annanstans.

3. Var sitter du helst när du bloggar?

På soffan med datorn i famnen eller på mitt köksbord. Helst vid köksbordet egentligen, men min stol är för liten så det blir obekvämt att sitta där för länge.

4. Köper du ofta Triss?

Har aldrig köpt en trisslott.. Tror inte ens att jag får göra det.

5. Vilket land eller stad har varit din bästa semester?

När jag for på språkresa till Swansea för två år sedan. Det var första gången jag for någonstans utan mina föräldrar och jag lärde mig så himla mycket under de tre veckorna.

6. Vilken TV-kanal tittar du mest på?

Jag tittar nästan bara på Ghost Whisperer och Heroes så det måste nog vara fyran. Sedan tycker jag om Stargate SG-01 också, men den går för det mesta medan jag är i skolan så den hinner jag nästan aldrig titta.

Egentligen ska man utmana 4 personer, men jag gör så att du som känner dig manad får hoppa på!

Allmän rapport

Den här veckan har det faktiskt inte blivit något skrivande över huvud taget. Det enda skrivande jag har gjort är svenska uppgiften från skolan men den får duga. Har inte haft tid med annat för vi har haft så mycket att göra med engelskan eftersom att det inte har gått att arbeta på skolans datorer så vi gjorde annat på lektionerna. Och var tvungna att jobba allt med engelskan hemma istället. Förutom det har vi haft dataläxa, svenskaläxa och franskaglosor. Men det gick okej ändå, har bara inte haft tid för mycket annat.
Helgen då? Jag åkte hem och for på nattcafét på fredag, var hemma och umgicks med syskonen och kompisarna, hade filmkväll hos mig med Line och Lines kompisar och deras kompisar (!), laddade över musik till min dator från mammas externa hårddisk, umgicks med pappa framför Stargate SG-1, for till Line och nu ska vi titta på film.
Och, ja just det ja, någonstans där imitten har jag sovit också.


Minus för mig: Jag hade ett hål då jag hann hem, men istället för att utnyttja tiden till att skriva gjorde jag manikyr och pedikyr.
Plus: Det blev snyggt i alla fall.

att skriva är inte alltid kul

Jag håller på att bli galen. Seriöst alltså! Vi har fått i uppgift att skriva en fortsättning på Tore Anderssons novell "Vedergällningen". Hur svårt är det inte att fortsätta på något som någon annan skrivit, och i samma "tonfall" dessutom? Jag håller på att bli galen för den där novellen är säkert väldigt kultiverad och smart och allt sådant, men den är urtrist. Jag hatar att läsa böcker som är som ett oändligt malande av korta passiva meningar. Att försöka skriva så är ännu värre!
Jag håller på att gå upp i taket. Man skulle skriva 300-500 ord, och jag räknar verkligen tills jag kan göra slut på eländet.

Test...

Your Mind is Purple

Of all the mind types, yours is the most idealistic. You tend to think wild, amazing thoughts. Your dreams and fantasies are intense. Your thoughts are creative, inventive, and without boundaries. You tend to spend a lot of time thinking of fictional people and places - or a very different life for yourself.

What Color Is Your Mind?

YES WE CAN

Vet du varifrån jag har snott dagens rubrik? Nej, det är inte byggare Bobs signaturmelodi. Det är från Barack Obamas Hampshiretal. Av de av hans tal jag har hört är den min absoluta favorit. Jag tror att om USA väljer Obama kommer saker att hända. Bush var skit, McCain kommer att bli skit om han väljs. Det finns inga andra alternativ än Obama om man inte vill vara konservativ. Men även om det fanns så tror jag ändå att Obama skulle sitta högst hos mig. När jag lyssnar på honom så hör jag annorlunda idéer, idéer som inte så ofta hörs. Idéer som borde höras oftare för de innehåller sunt förnuft och idealism. Världen behöver mer idealism, tror jag. Jag tror också att världen behöver Obama.

Men, varför tro på det jag tror? Jag har inte letat upp all information om båda kandidaterna, jag fastnade för Obama redan efter första gången jag hörde McCain öppna munnen på youtube. Kanske redan innan.

Skaffa dig en egen uppfattning.