Snart är det sportlov, och gissa vars jag ska då?

Hur kommer det sig att varje år divideras det fram och tillbaka med hur, när och varför? Vissa som har känt mig ngt år vet nog vad det är jag menar, eller hur, Line? Mitt absoluta favorittidsfördriv på de obehagligt långa loven som blir så tråkiga annars. Ylläs.
Missförstå mig rätt. Jag har ingenting emot Ylläs i sig. Vad jag inte tycker om är att sitta på arslet i en vecka och bara läsa (missförstå mig rätt här igen, jag tycker om att läsa men inte att läsa nonstop bara för att jag inget annat har att göra).
Jag tycker om att åka skidor, men jag tycker inte om när ens föräldrar försöker lura ut en i skidbacken genom att säga att det inte är kallt. Kallt eller inte, när jag väl fryser om händerna så är det kört och skidandet blir mer en pina än något som är kul.
Jag tycker om att umgås med min familj när pappa inte retas, mamma inte tjatar om hur underbart Ylläs är, Marina inte bråkar med Sanna och Sanna inte bråkar med Marina och när ingen försöker övertala mig om att det är roligt att leka bokstavsleken i bastun.
Jag tycker om att komma bort från vardagen när det inte är till stugan vars toalett tjorvar rätt så ofta, vars kranvatten inte går att dricka, vars golv aldrig blir riktigt rent eftersom väggarna består av bark och vars soffa är ungefär lika bekväm som en höbädd.
Ibland tror jag att jag måste vara en bortbyting, så olikt jag tycker jämfört med resten av familjen som bland annat ser veckan i Ylläs som världens bästa semester.

Nej, nu tänker jag lägga av med det negativa och påpeka att vi för två år sedan köpte ett 2000-bitarspussel, vilket jag med glädje ägnar min tid åt att bygga upp och ta ned. Tillsammans med min ack så lojala telefon-mp3.