Sanna anklagade mig för att vara väldigt lik Lillan idag. Det var någon kombination av vad jag sade/hur jag sade det/jag drog handen genom håret samtidigt som jag sade det som triggered the whole thing. Jag vet inte riktigt hur jag känner om det. Om man nu ska vara någon så är definitivt Lillan den människan jag skulle vilja vara, men är det inte bättre att inte vara någon annan alls? Eller?
Känner mig lite borta, men å andra sidan kan det ha något att göra med att jag nyss fått nya glasögon vilket gör mig en aning yr, virrig, knäpp i bollen, etc etc.
Rambling End.
fredag 11 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
JAG VET!!! Alltså, det är det första man reagerar på när man ser det. Jag och Lillis brukar skämta om det. XP Om de hade kommit till mitt hus hade jag aldrig sagt vad min hobby var, typ: Gå på fik eller whatever (för let's face it, ett HP-rum hade varit för lockande för att säga nej till), då hade de ba: "Marika told me that she likes to fika, therefore her walls will be made of buns!"
Skicka en kommentar