torsdag 30 april 2009

Finns det lyckliga horor?

Vi körde en fyrkantslek på skolan. Du vet, tycker du ja så gå till det hörnet, nej så gå till andra och sedan får vi alla förklara allting.
Jag kände mig rätt ensam där i ja-änden när ovanstående fråga ställdes. Egentligen borde jag inte ha blivit så överraskad över det, att alla horor/eskorter/prostituerade är utnyttjade och olyckliga är ju ändå den allmänna åsikten efter all dagstidningspropaganda. Vad jag menar? Jo...


Dagstidningarna låter sällan eskorter utan hjärteknipande historier komma till tals för att det är inte intressant, tidningarna vill ha sensationsjournalistik. Tragedier finns och det är svårt att glömma, men det finns faktiskt inte bara tragedier, folk som väljer en livsstil andra i vår kultur inte skulle ha gjort, som lever på sätt samhället inte accepterar och därför sällan kommer till tals. Speciellt inte i media för media skriver ju knappast historier om folk som är lyckliga (såvida de inte har en hemsk historia bakom sig). Här är mitt intryck av prostituerade, i första hand svenska, som inte har en historia med sexövergrepp och som inte mår psykiskt dåligt.
Mitt första intryck när frågan [Finns det lyckliga horor?] ställdes var: "Varför inte?" Varför kan inte en hora vara lycklig?
*För att hon är i en situation där hon känner sig tvungen? Förmodligen tvungen att ha ett jobb, ja. Förmodligen tvungen att göra sitt jobb bra för att förtjäna stålarna, ja. Förmodligen tvungen att fortsätta för att stora, stygga kopplaren håller en yxa över huvudet? Nej, inte alla. Faktiskt.
*För att ens kropp är ju personlig och det är som att sälja sin själ? Tja, är det inte lite som att sälja sin själ varje gång konstnären säljer sitt konstverk och författaren sin bok? För konst som kommer från hjärtat, mina vänner, det om något är personligt.
*För att hon aldrig hade gjort det om hon inte varit skadad i själen pga. tidigare misshandel/utnyttjande e. dyl? Säger vem?

Med det här vill jag säga att nog tror jag att det finns många som sitter fast i prostitution och inget hellre önskar att ta sig därifrån (spec. gatuhoror), men jag tror faktiskt också att det finns folk som är lyckliga med det som de har valt. Sedan också så kan man ju fråga sig att "Vem är jag att säga åt horan att hon måste vara olycklig bara för att hennes moral inte är densamma som min?"


--> Artiklar av folk som är väldigt engagerade i frågan och verkligen vet vad de pratar om (det mesta jag vet är ju taget ur bloggar [go figure!], men det är åtminstone bättre än att läsa censuren i DN).
Blogge Bloggelito (en mycket liberal filur som skriver mycket bra artiklar men är väldigt vulgär och han har bland annat bilder som du kanske inte skulle vilja se i sina inlägg och menyer. Är du faint of heart så hoppa över den här bloggen helt och hållet!).
Isabella Lund kallar sig själv eskort (fö. så är hennes artikel mer lättförstådd än Blogges och hennes blogg är inte vulgär alls).
Isabella Lund om att legalisera prostituition.

söndag 26 april 2009

Hayley Westensra är mitt mirakel.

Det här tycker jag är vackert.

Susan Boyle är inget mirakel.

Jag är SÅ #%*&! leds på Susan Boyle (du vet, mormor på Britain's got talent som kan sjunga trots att hon hade fula kläder).

Ja, jag vet. Hon är så fantastisk! Sjunger så fint! Har sådan känsla i rösten!
Vet du om att praktiskt taget varenda video på youtube är spammad av meddelanden som "Susan Boyle brought me here from XXX"??

MIN ÅSIKT: Susan sjunger bra, okej? Inte min stil precis, men bra sjunger hon. Bra för att vara amatör dvs. Hon sjunger INTE bättre än de flesta andra professionella sångerskor/teaterskådespelare som har gett sig på låten innan.
MIN TEORI: Jag tror att många tycker att hon är så bra just för att man inte förväntade sig det av henne. I dagens samhälle (och förmodligen för ett par hundra år sedan också) är ytlighet en mycket stor och vitt utspridd svaghet. Kontrasten mellan hennes utsende och hennes röst är det som skapade sensationen tror jag.
MIN FRÅGA: Om hon som sjungt så bra varit 20-30, haft trådsmal midja, knallvita tänder och milslånga ben, hade du tyckt att hon var lika fantastisk?


Jag är ledsen om det här inlägget är belamrat med en massa sarkasmer, elak ironi, förtryckt frustration och en eller annan förolämpning. Jag var tvungen att få det här ur mig.

måndag 20 april 2009

Mord är förbjudet, okej?

Bara för att idag är en het fantastisk dag så lottar jag ut TVÅ spotifyinviter istället för en, och de går till:

Jag skickar över koderna på facebook!

Ps) Jag är ledsen, Elena, men försök att inte döda någon, okej?

Fnulerier

Jag har inte skrivit på länge.
Eller, jovisst, skrivit har jag gjort. Bara inte skrivit på romanen. Varför det?
Jag vill inte. Vill bara inte.
Vill göra annat så det har jag gjort också. Tänker knappt på romanen, skiter i den. Just nu. Den har tagit paus.
Nu vet du det.

lördag 18 april 2009

Humor på högsta nivå - och ändå är det inte humor

En kille hyrde ett kontor och filmade "anställningsintervjuer" för att försöka komma fram till vad det är man ska och inte ska göra på sin anställningsintervju.

Tip #17. Honesty (sometimes not) the best policy

It's important to be open and honest in a job interview but sometimes certain things are better left unsaid.




Resten hittar du på HowToNailAnInterview.com.

fredag 17 april 2009

Fildelning är också ett bra ord

Ni vet redan vad jag tycker om ordet pirat, så jag tänker inte ödsla tid på det utan går direkt över till fildelning.
Fildelning är bra i min värld. Tänk på alla artiklar, faktaböcker, vetenskapliga essäer som sprids genom world wide web. Fri information.
Tänk på all musik jag lärt mig att uppskatta genom att snubbla förbi dem på youtube, eller sno från en kompis dator. Även utan fildelning vet jag med säkerhet att jag aldrig hade köpt skivor.
Skivor är opraktiska. När jag var liten hade jag Banana Bands som jag och Lotta dansade (*host* hoppade) på sängen till och fnittrade hejdlöst till varje gång pirajan bet honom i snoppen. När jag var runt tio eller så fick jag Didos White Flag och Miskovskys Fallingwater vilka jag faktiskt lyssnade på ibland.
That's it. Inga fler.
Där ser du, skivor är opraktiska. Nuförtiden är de dessutom även dödsdömda. Skulle man hitta ett praktiskt sätt att köpa låtar på internet så vet man att även om filen fungerar på datorn just nu så har den förmodligen en massa inbyggda väggar så att man inte kan flytta den hur man vill. Återigen opraktiskt.
Sedan har dessutom musikindustrin glömt bort att de är försäljare. Skulle man köpa något så kan jag lova att du någon gång under transaktionen får ett meddelande som på något sätt hotar dig så att du inte ska fildela. Vad för slags säljtaktik är det? Den som köper kallas kund, inte potentiell lagbrytare.
Men eftersom man nu vill ha musik trots industrins underliga försäljningstaktiker så kan fortsätta till den eventuella skada som fildelning utgör.
Jag säger eventuell för att jag inte tror att den utgör någon skada alls.
Har du någonsin hört uttrycket "all publicitet är bra publicitet"? En musiker som kämpar för brödfödan behöver all reklam han kan få. Vad är då bättre än att vän tipsar vän som tipsar vän som tipsar vän?
Han förlorar ingenting för de som laddar ned hade inte hört talas om honom om det inte var för nedladdningen. Det finns något dessa copyright-galna industrier inte förstår.
Varje nedladdning är inte lika med förlorad inkomst eftersom att produkten i majoriteten av fallen ändå aldrig skulle ha köpts.
Tänk däremot på den gratis reklam som musikern får. Jag skriver det igen bara för att göra mig själv extra tydlig; gratis reklam till musikern.
Låter inte det misstänkt likt en positiv utgång av fildelningen?

Med några mindre justeringar så kan detta tankesätt överföras till praktiskt taget alla industrier som säljer någon slags konst (filmer, böcker, osv).