Egotrippad?

Jag? Jo, faktiskt, ibland. Jag tror att man måste ha lite självkännedom om bra saker när man inte har självsäkerhet (eller är det självförtroende? snälla någon förklara skillnaden för mig!). Lite sådant behövs iaf. för att man ska kunna överleva i världen som den är idag. Hårt mot hård. Är du inte bra nog för någon måste du kunna resa dig upp och gå till någon annan, i arbete liksom privat. Är det inte så?

Men att ha en lista på saker man kan, men inte på saker man inte kan känns inte soom självkännedom, så här kommer en annan lista.
Jag är inte bra på
DISCIPLIN - Jag har skitdålig disciplin, att jag lyckats med att skriva hela 121 sidor på ett år gör mig matt. Spec. med tanke på att jag två år före det skrivit ca 4 sidor, om man lade ihop allt slöskrivande.
VARA UPPE HELA NATTEN - Efter ett tag blir jag bara trött, den där övertröttheten som gör att alla andra har skitkul åt ingenting rinner av mig som vatten.
LÄMNA ANDRA IFRED - Jag är en snokare. Så är det bara. Jag vill veta allt om alla utan att berätta för mycket om mig själv. Det enda positiva är att även om jag gärna lyssnar till skvaller så sprider jag det inte. Spec. inte elakt skvaller.
ATT STÄDA - Det tar mig minst två-tre dagar att städa mitt rum, och det för att jag stannar upp hela tiden för att göra annat. Som att fingra på ett skräp och fundera på vart det kom ifrån.