Min sommar kan delas in i två delar, Sverige versus USA.
Och USA rockar fett av mer än en anledning (trots att landet i sig självt inte är något att hurra över).
För det första, dessa sista tysta veckor (Eller som Robert så checkt kommenterade "Ja, du måtte vara rejält trött, för nu har du ju sovit i tre veckor! :)" ) beror på att jag varit på besök i Stockholm mitt under pride och trots det fick jag inte gå paraden eller över huvud taget delta, vilket rätt ut sagt inte gör mig glad, Gbg med köer på över en timma vilket rätt ut sagt suger när man inte har någon annan att åka med än sin pappa och sin lillasyster, Lidköping där det åskade vilket faktiskt är ganska roligt för det var ett REJÄLT åskväder och diverse ointressanta långtradarparkeringar.
Kan du gissa vad det är vi har hållt på med? Campat förstås! I husvagn. Jag har ännu en gång kommit underfund med att campinglivet inte passat mig - liksom att leva tillsammans med familjen i ett par ynka kvadratmeter. Jag har varit hemskt negativ, hemskt bråkig, bitchat om allt trots att mamma och pappa gjort sitt bästa för att hitta saker som jag faktiskt vill göra.
Det är helt och hållet mitt eget fel att jag inte tyckt det varit roligt, men husvagn får mig faktiskt att reagera på samma sätt som Finland/Ylläs, vilket kanske inte säger så mycket för mina nyare vänner men de som varit med när jag tvingades dit två till tre helger i månaden hela vintern känner nog igen sig på den instängda frustrationen och det rena hatet.
Jag tycker inte att timmerväggar är mysigt och jag hatar minigolf, gott folk!
Fortsättning följer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar