måndag 26 november 2007

Lite nostalgi, tror jag minsann...

Det första ordet i första utkastet skrev jag den 12 Februari 2007 (enligt min dator), alltså nio månader sedan. Jag hade förståss tänkt på att skriva om Melaine tidigare, i en två-tre år faktiskt, men det hade aldrig blivit mer än en två-tre sidor och sedan bortglömt.
Istället för att damma av de fragment jag skrivit började jag om helt på nytt, med samma grund men med nya medel. Disciplinen, tex. den skulle förbättras så att jag skrev mer än ett par sidor i en scen som ändå inte var aktuell, för att vara ärlig hade jag inte ens skrivit en början (fast iof. vissa föredrar ju att skriva början sist) och totalt inte mer än 7-8 sidor max. Jag visste att om jag inte började nu, och inte började ordentligt skulle det aldrig bli av. Och om det aldrig blev av skulle inte jag kunna leva med mig själv.
Så jag började, och skrev klart ett helt utkast. Jag är j*vligt stolt över mig själv där jag nu sitter på kontorsstolen efter att istället för att fyllt en tom sida redigerat tre (nåja, två och tre fjärdedelar). För även om jag inte skriver snabbt och inte heller särskilt bra så skriver jag.

söndag 18 november 2007

FÖRSTA UTKASTET KLART!

Fick ett ryck idag när jag klev upp... Som vanligt börjar jag dagen med att skriva en sida, fast nu var det så tidigt så jag tänkte "äsch, jag kan like gärna skriva två," så jag skrev två sidor... Sedan tre... Och så fortsatte jag och helt plötsligt hade jag kämpat mig fram, sju nya sidor sen tog det slut. Sedan var mitt första utkast färdigt! Detta ska firas med kladdmuffins!

lördag 10 november 2007

Tummen ned för tidigare betyg!

AB skriver om moderaternas idiotiska betyg-från-6an-förslag. Sossarna är "villiga att kompromissa". Jag har aldrig kunnat fatta varför någon vill sätta betygen tidigare. Saken är den att DET BEHÖVS INTE! Vad ska en tolvåring göra med betygen, tigga pengar från sina föräldrar? Att ha betyg visar inte hur bra/dålig man är, för det vet redan läraren och föräldrarna. Ingen annan behöver vara intresserad i det. Att skaffa betyg innebär att sätta press. Press gör inte att de lär sig mer, det ger en dåligt självförtroende. Tänk alla dessa stackars ungar på väg in i tonåren. De behöver sjärvförstoenden lika stora som Reinfelds för att överleva tonårstiden. Betyg är inte en bra början.
Det enda betygen gör är att skilja de "duktiga" eleverna från de "dåliga" och skapa statistik. Men efter vad jag hört på senare tid är det allt Reinfeldt klarar av. Hurra för Sahlin som iallafall motsätter sig "skriftliga omdömen från årskurs 1". Skolan ska vara både utbildning och lek i de yngre åldrarna. Men så fort man stoppar något på papper är det blodigt allvar.

Samma år jag fyller arton är det val. Då ska jag, banne mig, rösta RÖTT.

Egotrippad?

Jag? Jo, faktiskt, ibland. Jag tror att man måste ha lite självkännedom om bra saker när man inte har självsäkerhet (eller är det självförtroende? snälla någon förklara skillnaden för mig!). Lite sådant behövs iaf. för att man ska kunna överleva i världen som den är idag. Hårt mot hård. Är du inte bra nog för någon måste du kunna resa dig upp och gå till någon annan, i arbete liksom privat. Är det inte så?

Men att ha en lista på saker man kan, men inte på saker man inte kan känns inte soom självkännedom, så här kommer en annan lista.
Jag är inte bra på
DISCIPLIN - Jag har skitdålig disciplin, att jag lyckats med att skriva hela 121 sidor på ett år gör mig matt. Spec. med tanke på att jag två år före det skrivit ca 4 sidor, om man lade ihop allt slöskrivande.
VARA UPPE HELA NATTEN - Efter ett tag blir jag bara trött, den där övertröttheten som gör att alla andra har skitkul åt ingenting rinner av mig som vatten.
LÄMNA ANDRA IFRED - Jag är en snokare. Så är det bara. Jag vill veta allt om alla utan att berätta för mycket om mig själv. Det enda positiva är att även om jag gärna lyssnar till skvaller så sprider jag det inte. Spec. inte elakt skvaller.
ATT STÄDA - Det tar mig minst två-tre dagar att städa mitt rum, och det för att jag stannar upp hela tiden för att göra annat. Som att fingra på ett skräp och fundera på vart det kom ifrån.

Jag vill också kunna måla!

Har jag någonsin påstått att jag har ett litet ego eller liknande? Isf. ber jag om ursäkt.
Jag är bra på att
leta relevant information i texter
skriva berättelser
lyssna när folk behöver prata
analysera
vara kreativ (eller jag är kreativ kanske man ska säga?)
Men jag har alltid varit avundsjuk på dessa grymma personer som målar enkelt, stilrent och snyggt. Det har jag aldrig lyckats med. Mycket vill ha mer, det är väll så man säger?

måndag 5 november 2007

Inredning...

Jag ramlade in på några sidor om inredning och städning. (Med råd som "ha ingenting framme om det inte behövs" och "If it's necessairy and useful, save it. If else, get rid of it" o. dl.)
Det fick mig att fundera lite. Många var helt emot prydnadssaker, men jag har prydnassaker överallt.
Jag älskar mina prydnadssaker så det borde betyda att de är necessairy för mig, men useful? De går att titta på, det är väl ett sätt att använda dem?

Jag kan väll inte göra mig av med min älvsamling, heller?

lördag 3 november 2007

SKRIVRAPPORT: Det är inte klokt...

..så bra det går! Jag måste se till att ha lov mycket oftare. På hela lovveckan har jag lyckats med att skriva en sida per dag, plus några rader till när det funnits tid. Det trots allt annat jag haft för mig. Jag närmar mig slutet och det märks både på mitt humör och skrivandet, jag velar inte fram och tillbaka i vad som ska hända. Inlägget jag skrev tidigare? Tja, det slutade med att jag gör henne väldigt tafatt ibland och väldigt rädd, men det fixar sig nog.

Tjingeling!