Je suis fini!

An allegory is a figurative of representation of something abstract. <---- But, you-know-what?? I DON*T NEED TO CARE NO MORE!!!!
Exams are over, since about a week.. or well, actually only three days, four. But it feels like forever, or not at all? (I'll give you a gold star if you can figure that one out).
So far I've been driving myself crazy, sitting all alone in my apartment wondering why time flows so slowly and I have nothing to do (that's what happens when you've been spending waaay too much time with schoolwork, and I really mean the waaay too much, for the last weeks I've been doing school work approx. 5 to 7.30-50ish, exams 8.20 until lunch or school work that time also, continue with s.wrk. after getting home approx. 34-15 and then again 16.30 or 18ish until circa 21 or not later than 22, because I'm by then sick silly by the work and to guilty [by knowing I'll not work anymore that day] to do anything but go to bed).
To top it of my computer shut down (I later discovered that it was the charger [saved me some bucks, dinnit?] but anyways, computer kapputt) so I had no books to read, or internet to check up on silly things.
It does sound silly to say that mon ordinateur n'a fait pas à utiliser (si vous comprenez?) and due to that I had no books to read, but well, that's life.
Peut-être more silly might be that on the day of my final finals (in French) I went home and basked in the feeling of "I really don't have anything I have to do, I can just sit around all day and stare into the wall if I so pleases" for about an hour maximum, then I decided that (of all things in the whole world!) what I felt I wanted to do the most was to continue reading Les Âmes Vagabondes in French when I actually had the English version too (this probably due to the fact that I was all over-frenchitized at that point, I kept thinking in French even though my skills and my vocabulary in that language is hardly that to rival that of the Neanderthal) and after reading that for a while, staring into the wall for a while and visiting facebook to inform my surroundings of my now finished exams, I was ridiculously happy to find my little sister was in eager need of help with a history assignment and I, now almost shivering of excitement, picked up my stack of history paper (and I truly mean stack, like in mega-large-o-IB-history-stack-of-mostly-notes) which I hadn't touched since the week dernier when I had the history exams.
Disappointing too was the fact that I dutifully awakened, pigg as a lärka [because happy as a lark is hardly the same idiom] at 5 a.m. as if to begin another day of exam preparation.
Now, apparently, since everyone (even the dentist!) keeps asking me about it, I need to figure out what to do with my life.
Oh boy, won't that give me something to do?

Politiknitiskasurnissar

Det är inte meningen att politik ska handla om vem som har makten, att lägga skuld på någon eller att ha rätt. Är det inte meningen att politik ska vara ett sätt att försöka förbättra sammhället vi lever i?

Jag känner mig bara så tvungen att skriva något för att jag bara inte kan hålla tyst. Har just läst igenom en bråkdel av kommentarerna på Aftonbladets satsning "Världens Bästa Skola" och det gör mig så jävla förbannad! Just den korta artikeln var en kort förklaring om en snubbe som köpt en massa svenska friskolor för att effektivisera dem och sälja vidare (som han tydligen gjort med ett antal företag innan så pass bra att han är mångmiljardär nu).
Men, vad handlade kommentarerna då om?
Jo, de började med de obligatoriska "friskolorna är skit och borde inte tillåtas, speciellt inte i vinstsyfte" vilket inte är mer än man kan förvänta sig.
(Min tanke om detta är att driva skolor i vinstsyfte är flera nivåer lägre än vidrigt, att ha religiösa friskolor borde vara helt förbjudet och att om de kommunala skolorna är så dåliga att friskolor som köps och säljs i vinstsyfte men som ändå inte får ta ut avgifter har så mycket nöjdare elever, då ligger problemet inte i friskolorna utan i den kommunala)
Men tillbaka till ämnet, i kommentarerna börjar galna höger/vänster-extremister sedan göra så som politiknitiskasurnissar har en tendens att göra, gnälla på respektive motståndare om att det är denna eller denna människa/partis fel eftersom blablabla! Skärp er, vuxna människor! Vem fan bråkar om vem som startade elden medan huset brinner upp? Ring 112, spring ner till ån och hämta vatten att kasta på elden eller trösta och stöd människan vars hur brinner upp.
Fråga er varför det går dåligare för skolan och hjälp till!

P.S) Jag är så grym, har varit i biblioteket och pluggat 3 dagar denna veckan och dagen som kom mittemellan hade vi studiecirkel på skolan! :D

Hej och hå till gruvan man gå

Var ovanligt produktiv både idag och igår, vilket nog kan ha något att göra med att det märks att exams snart är här. De flesta på skolan sitter och pluggar oftare, och mer allvarligt, rent allmänt. Det kan ju också ha något att göra med att vi släppts från lektionerna och behöver bara komma när vi vill/behöver hjälp osv. Biologi t.ex. är jag riktigt förtjust i nu när jag inte behöver sitta på lektionerna längre. But that was not the point, det jag menade var att när det är frivilligt att komma till lektionerna så gör man ju ett mer direkt val att dyka upp, och/eller att plugga självständigt när man inte gör det, plus att man känner sig mer utvilad när man kan ta rast när man vill/börja när man vill.

Att leva i samhället när man är statistikblind

Detta är ännu ett gnälligt och självömkande inlägg så om du inte är intresserad (vilket vi vet att du inte är!) så... läs inte.

Jag förstår inte statistik. Det är inte bara det att jag inte gillar statistik, utan jag förstår det verkligen inte. Vet inte hur många gånger jag har gått tillbaka till mina labbrapporter som skulle vara inne för flera veckor sedan, bara för att sitta i en timme eller så och försöka förstå bara för att ge upp och bestämma mig för att göra labbarna "någon annan dag". Jag förstår helt enkelt inte. Det är, antar jag, vid sådana här tillfällen man ber lärarna om hjälp, vilket hade varit en bra ide om jag bara förstod vad läraren pratar om (förmodligen så har läraren ej heller koll på vad hon pratar om med tanke på hur många gånger hon motsäger sig själv).
Vid sådana tillfällen brukar lösningen vara att söka andra källor, typ som böcker eller youtube-videos (God bless youtube, amen), men trots idoget tittande och försök till att förstå så går det bara inte.
Jag är statistikblind.

Vertigo ger ej ut böcker digitalt

Bokförlaget Vertigo har bestämt sig för att inte ge ut eböcker (men ger creative common-licens ifall någon vill läsa digitalt) och anledningen är att de anser att eboksformaten som finns är för "fula" - typografiskt sett alltså. En ebok är inte en bok utan bara ren text eftersom att den saknar känslan som en fysisk bok har. Jag tyckte att det var ganska intressant eftersom att jag ser det hela tvärtom - en bok är innehållet, texten, resten är bara fin inslagning. Så jag skrev en kommentar och citerar den här med lite utveckling av det hela inom [].

Det här var intressant, jag tycker ungefär det motsatta om eböcker. Även om jag från början tänkte att känslan av att hålla en bok i handen är mycket bättre än att hålla i en liten apparat (även om jag aldrig tänkte så långt som till det typografiska) så ändrade jag mig ganska snabbt efter att jag fick min apparat. Numera är det större chans att jag sträcker mig efter min digitala kopia av "Härskarringen" än den som står på hyllan. [Den fysiska volymen är T-U-N-G och otymplig även om den är väldigt snygg och trådbunden a.k.a. bättre för att titta på än att läsa.]
Jag tänker med böcker ungefär som jag tänker om bild- och ljudkvalité i filmer: är den bra nog för att jag ska höra vad de säger och se vad de gör så klarar jag mig utan HD/3D och surround sound eftersom att 5 minuter in i filmen så lägger jag inte märke till det längre för att jag är så inne i handlingen. [Har sett 3D film 2 ggr nu (Avatar och Alice i Underlandet) och 3d effekterna märks faktiskt inte så mycket]
Om en bok inte får mig att drömma mig bort såpass att jag inte lägger märke till när det är ett nytt kapitel och fortsätter då är det förmodligen inte en bok som jag kommer att läsa om, med andra ord är det alltså den "rena texten" jag är ute efter.
Men å andra sidan så är jag den slags person som uppskattar en bok för dess tillgänglighet och undviker böcker med djupare budskap och/eller har litterärt väldigt utbroderad text och det kanske är sådana böcker som gör sig bäst i väl uttänkt inslagning?

Ja, jag har ägnat en hel timme åt att försöka undvika Extended Essay. Men det SKA fixas, nu!

CAS-projekt

Funderingsstadiet

• Hjälpa Ungdomsrådet med något - Prata med My?
• Ge blod (och blodplasma) - Måste fylla 18 först!
• Ta körkort

Pågår just nu (korta projekt)

• Kort kurs i afrokubansk dans
• Göra ett halsband till rosa bandet-auktion på pyssel.net (OBS! Senast den 15de) - Har skickat in, väntar på svar
  
• Salsakurs
• Ungdomsfullmäktige i Boden
• UNP-föreläsningar - Att göra: Fixa tid med Boel och skriv upp henne som activity leader

Långtidprojekt

• Tjejjouren - ska på utbildningar och allt möjligt, Skicka in Activity Leader!
• Matte med Line

Avslutat

• Novell till Poesiafton
• Baka till poesiafton
  

IB-skola 1

C A S [käz]
Creativity, Action, Service

För alla de icke-IBare som läser min blogg kommer här en liten förklaring om vad CAS är, då jag har en känsla av att jag kommer att skriva rätt så mycket om CAS i bloggen.
CAS är ett av IBs speciella ämnen (det andra är ToK) och det går ut på att eleven ska komma ut i samhället och göra saker som egentligen inte är skolrelaterade (eh, ja det där går faktiskt ihop).
Vi ska göra CAS i ca 150 timmar som vi får lägga när vi vill, men jag tror att det jämnar ut sig till 2-3 timmar i veckan, eller någonstans därikring. CAS-timmarna delas in i olika "projekt".
Ett CAS-projekt måste tillhöra minst ett av de tre ämnena Creativity, Action och Service, men gärna fler.
Ett project som ingår under rubriken Creativity ska vara kreativt (nähä??) och exempel på det kan vara att måla ett konstverk, designa en blogg, lära sig ett språk och skriva en novell.
Att idrotta och vara ute och röra sig hör till Action (det här är nog anledningen till att vi inte har idrott på schemat - fast å andra sidan kan det ju vara för att vi aldrig skulle ha tid). Just nu håller jag på med en salsakurs för att få actiontimmar.
Under Servicetimmarna ska vi, som det antyds, göra något för någont annan. Ofta är det volontärarbete (som i att vara med i ett Ungdomsråd, arbeta för Kupan, samla in pengar till välgörande ändamål) men det kan också vara att hjälpa en eller ett par personer genom att hålla en kurs eller liknande. Just nu hjälper jag Line med hennes matte och föreläser om vad jag lärde mig under min studieresa till USA.
Viktigt för service, och för hela CAS är att vi får inte ta emot pengar eller någon "other benefit" såvida det inte skänks vidare till ett välgörande ändamål. Alltså kan "CAS eller CASH?" vara ett vanligt val.
Målet med de olika projekten är att eleven ska ha samarbetat med andra, involverat sig i en fråga av global betydelse, planerat och genomfört ett större projekt, åtagit sig en ny utmaning, utvecklat kunskapen för ens egna styrkor och svagheter (fast IBO kallar det mycket snyggt för "areas of growth"), ha visat ihärdighet och ansvar i sina aktiviteter, tänkt över de etiska följderna av deras gärningar och utvecklat nya färdigheter.

Det här var nog allt det viktigaste, är det något jag missat eller något du undrar så kommentera.

Sänka skepp

Det känns som att jag har ett berg med saker att göra.
Det hjälper inte ens att skriva en lista för den är så lång att det blir deprimerande.
Inte blir det bättre av att jag har sådan lust att gå en grundkurs i fonder och aktier.
Den kursen får jag ge upp, för det är omöjligt att jag hinner.
Jag borde maila folk hit och dit, men det blir inte heller klart.
Det enda som är bra är att jag har åtminstonde 30 färdiga CAStimmar och minst 10 till på g.
Men det finns så mycket mer jag borde hålla på med, men som jag inte finner tiden till.
Och när jag väl har en liten gnutta tid till övers så sover jag bort den.
Jag börjar (och säger det inet något om mig att jag skrev burgar och inte upptäckte det förrän jag läste igenom inlägget en sista gång?, men iaf: jag börjar) tro att jag sätter för höga krav på mig själv.

Men jag kan inte sänka kraven heller, jag vill inte göra något halvdant, inte lämna in ett arbete som inte är bra nog, inte skita i att renskriva anteckningar som behöver renskrivas och inte låta bli att umgås med folk heller.

Sedan påverkar det ju mitt humör litegrann att lägenheten ser ut som fan vet vad. Inte ens jag skulle kunna ta hit folk med lägenheten i detta skick.

Odd fellows och jag i tidningen

F.ö. så har jag varit med i tidningen! Norrbottenskuriren 16 September finns jag på näst sista sidan i en liten pytteartikel och en bild där jag ser ut som ett miffo. Tonje hittade artikeln, själv hade jag ingen aning om att jag skulle vara med i tidningen, haha.
Tyckte ändå att det var ganska roligt att läsa vad Odd fellows tyckte om min presentation! Hörde av Anita också (måndagen efter presentationen) att en odd fellows-medlem som hon kände tydligen hade öst beröm över mig.
Det är alltid roligt att höra att det man gör uppskattas!
Och sedan speciellt eftersom att jag hade lagt en del tid på upplägget.

Nu ska jag nog förresten skicka iväg ett mail till Boel så att jag får komma till Hedskolan och berätta om resan där också så att jag får CAS-timmar för det!

The one thing I always seem to forget

När saker jag skriver inte går som det ska, när jag sätter mig ner framför datorn och tänker att, nej, det här gåt inte, jag vill inte. Det här är skit.

Då är det oftast för att jag glömt något. Samma sak som jag lär mig varje gång, glömmer bort varje gång.
När saker jag skriver går dåligt är det för att jag har en dålig början. Så är det bara! När jag sätter mig ner för att skriva och tänker att det här går inte, så är det oftast för att början inte passar in med det jag egentligen ska skriva. Början har inte det flyt min text behöver.
Ibland tvingar jag mig att skriva en sida, två sidor, flera sidor skräp.
Bara för att jag är för sentimental och för lat för att vilja börja om den där början som inte riktigt blev bra. Och det gäller förstås både uppsatser och fiktion, både noveller och romaner. Sedan kan väl tilläggas att när det gäller romaner så jag börjar inte skriva om hela allt, bara början på scenen ifråga.
Och hade jag från början börjat från början så hade jag gjort allt med ett bättre humör, gjort det snabbare, gjort det bättre. Varenda gång slutar det förståss med att jag börjar om för att få till det, men tänk på all tid som jag slösar bort medans. Värdelöst.

Dagens moral: Börja om från början när början som det börjades med började fel.

Att Göra

Skolan
[] Gör biologi första kapitlet (till fredag)
[] Angela's ashes (till fredag)
[] Läs på matten (till måndag)
[] Läs på franskan (fri)
[] Köp anteckningsblock till ToK, Franska, Psykologi
[] Köp mappar till alla ämnen
[] Läsa, skriva under, lämna in jag-går-IB-pappret
[] Maila Boel om usagrej

Hemma
[] Städa toaletten
[] Diska
[] Dammsuga hallen
[] Rensa frysen

Övrigt
[] Gör usarapport (kritik mm.)
[] Maila Lina Johansson

Inte måste
[] Noppra ögonbrynen
[] Köpa nya klistermärken till rubikskuben
[] Maila miginailart
[] Organisera skrivbordet så att jag kan sitta där för en gångs skull

EXTRA VIKTIGT
[] Bekämpa förkylningen så jag inte blir sjuk igen


Har jag tid för dig? Jamen, visst! Det är klart att jag har tid, skriv på här i kalendern, nästa tid är veckan innan jul...

Lillan, din förrädare

Jag vet att du läser det här! Har du någonsin hört om karma? Förr eller senare får alla lärare vad de förtjänar. F.ö. så ska inte jag följa med på husvagnssemester nästa sommar..

För er alla andra: Gissa vad jag kommer att skriva nu? Att jag inte haft tid att skriva, så klart. Skolan har nu börjat och jag är officiell IB-elev. Rätt så läskigt, tycker jag. För övrigt så har vi fått en ny engelskalärare, vilket är mycket uppskattat och Ola har tagit tillbaka sin rättmätiga post vilket är än mer uppskattat.
Att skriva mer om USA-resan har det heller inte blivit tal om, men jag ska till Lule och träffa Odd Fellows imorgon så det kommer i alla fall att bli av! Jag ska bara göra klart pp-presentationen som jag ska ha först...

Sedan har jag en mycket viktigt fråga jag sitter och funderar på. Jag vill ha psykologi och franska precis lika mycket, men att ha båda skulle vara väldigt, väldigt jobbigt. Ute i arbetslivet, vad är det bäst att kunna, Franska eller psykologi? Jag kan tillägga att svenska psykologi A-kursen har jag redan gått. Vad ska jag välja; franska, psykologi eller både och?

Det är lungt på ib nu när det nästan är sommarlov

18/5 MÅN
Opåbörjad historieuppsats ska inlämnas.

20/5 ONS (dvs. tisdag för att jag är borta på ons)
Opåbörjad engelskauppsats.

28/5 TORS
Fysikprov som jag inte börjat träna till.
Mindmap-inlämning i psykologi.

3/6 ONS
Jättebiologiprov inkl. engelska namn på hela matsmältningssytemet och lungsystemet (?) bl.a. (in i minsta molekyl)

8/6 MÅN
Franska nästan nationella.

franskaprov/läxförhör, gladiatorer och välskrivningsböcker

Jag klarade franskaprovet! (eller jaja, läxförhöret, men det var stort som ett prov!) Franskaläraren sade till och med "bra". Inga sneda smil nu, "bra" är faktiskt mycket bättre än att få ett "hmm" eller "tjaa..."
Dessutom är nya historielärarvikarien numera nydöpt till Dumbo och förutom det lyckades hon driva mig till vansinne ännu en lektion. Så här brukar det gå till:

"Vet ni något mer om gladiatorerna?"
Tystnad.
"Fanns det något annat som utmärkte gladiatorerna?"
Tystnad.
"Vill ni säga något mer om gladiatorerna?"
Tystnad.
SEDAN börjar hon förklara det hon nu ska säga.

Pauserna är så långa att man passa på att ta en tupplur och hur stor är chansen att vi kommer att säga något bara för att hon omformulerar frågan egentligen? Jag kommer nog att bli riktigt glad när Ola kommer tillbaka. Och apropå honom förresten, jag berättade nog inte att julklappen till honom från klassen var en välskrivningsbok. Du vet, en sådan där som man hade i ettan.
Annat som händer på skolan är väl att svenskaläraren är spårlöst försvunnen (inte för att vi letat så ordenligt då men), klasskassan börjar att bli uppvärmd och psykologin har fortfarande inte gjort sig själv.
Undra om det blir bättre om jag vattnar boken?

Where? What? When?

Den här veckan har vi blivit informerade på skolan om vilka ämnen och nivåer vi kan välja till tvåan och trean. Jag kan inte säga annat än att jag är osäker. Det kan ju ha varit bra att välja ämnen som passar det man vill utbilda sig till sedan. Men vad vill jag utbilda mig till? Funderar över väldigt många yrken jag kanske kan tänka mig. Nina tycker att det är mycket roande hur jag ändrar mig nästan från sekund till sekund. Problemet är inte att jag inte vet vad jag vill bli.
Problemet är att jag vill bli så mycket.
Jag vill ha ett kreativt jobb, eller något där jag får träffa folk. Men jag vill inte ta hand om andra, bara träffa dem. Ett jobb där man får argumentera mycket kanske? Utmana sig själv genom att tänka analytiskt. Eller tänka kreativt. Marknadsföring kanske? Forskning? Det skulle vara kul att vara bartender. Men bara som extraknäck, arbetstiderna följer inte riktigt min dygnsrytm. Arkitekt är både kreativt och lite analytiskt. Makeupartist skulle vara att måla något vackert varje dag. Föreläsare för jag tycker om att prata. Men vad skulle jag föreläsa i? Självförsvar, mobbing i skolan, självhjälp, sjukgymnastik, hbt, inredning? Gisslanförhandlare skulle jag vilja vara, går man polisutbildningen då? Finns det ens en marknad för en gisslanförhandlare här? Men jag kan ju bli en sådan som spelar in ljudböcker. Jag skulle tycka om att påverka men jag vill inte bli politiker för jag vill behålla min tro på att mänskligheten i slutändan gör det som är "rätt". När det finns rätt och fel i alla fall.

Jag har en plan A. Jag vill ju bli författare, men man kan aldrig räkna med det så jag behöver en plan B. Nu, tack!

Jobba hårt

Jag har fått mvg på mitt första riktiga arbete på IB. Bådar gott för framtiden.
Eller kanske inte. Jag har upptäckt att ib innebär en väldig massa läxor, eller egentligen inte en väldig massa. Det är bara det att jag är så van vid att nästan inte ha några läxor alls att det känns som en massa. Jag förstår varför vissa tvekar att börja ib, man tänker att det bara är för hyperbra personer och att det bara är läxor och jättesvårt. Vilket det är, svårt att hinna med alltså. Jag går första året, pre-DP som det heter, och då har man ändå mycket lättare än de "riktiga" ib-åren.
Jag tycker nog lite synd om de som tänker att "jag hade aldrig klarat det där," och inte ansöker fast de vill. Se på treorna, till exempel. Inte är allihopa ljushuvuden (vår klass är inte helle ljushuvuden heller kan jag lova). Allt man behöver är viljan att arbeta hårt för det man vill. ALLA kan fixa det, bara man ger sig fan på det.
Att vara ett geni skulle i och för sig vara bra, men nu när jag inte är det tänker jag satsa på att jobba hårt istället. Jag har hört att det ska fungera.

I do not know anyone who has gotten to the top without hard work. That is the recipe. It will not always get you to the top, but it will get you pretty near.
Margaret Thatcher

Oops, forgot

Förr eller senare spricker väl bubblan, men hittills har allt gått så himla bra! Vi har en jättebra klass som gör att jag är lika lycklig när jag går och lägger mig som när jag kliver upp och (Herregud min skapare!) jag vill verkligen gå till skolan (även om det är svårt att komma ur sin varma säng på morgonen).

My life at Diploma Programme so far...

I'm getting pretty used to the english on diploma programme. Not to say I wasn't before, but it's getting easier to find the right words, easier to discuss and explain things. The english become everyday as much as the swedish is even if you don't use it as much. It is, as Carro said it, you don't realise that you're speaking english, it just comes. Sure it comes pretty fast then. It's a shame you don't get the spelling as easy, which I don't. Words like weather/wether, witch/which and my personal itch to vs. t00. No matter how many times I hear it being explained, I just don't get it! Either it's not enough o's or to many of them. Gosh!
But I don't really get stuck on that, I have so much more fun things to do. Don't think I've mentioned our history teacher Ola? He's crazy, in a cool way. He speaks so loud you think one day he'll get you deaf (good lungs, and he's probably used to larger classes) but you don't really mind 'cause he's one of them who never stumbles on words and, after all, you do understand him when he speaks that clearly.
Another thing about his lessons is that they are like no history lesson I've ever been to (or any of the others in my class, mind you). Instead of teaching of who did what in which time he tells us how to find that out for ourselves, which in my way of thinking seems like a better idea. And as an extra plus, we do learn who did what when he gives examples, and it's not that much infodump that you forget about half.
Well, that's enough writing about my favourite class even before Diploma Programme (IB school). Next out is english with our substitute Marie. I don't think I'll ever forget about her "Oh, dear". She sounds just the way you would think of british teacher. BTW She also said in our first class that all of us are going to get pass with special distinction (MVG) on our english A class. And, no, she's not giving free A's, she's just giving us a fact. Speaking english a couple of hours a day you'll need to be very ungifted (or gifted, however you want to put it) to learn nothing.
Nothing made me happier than when our physical education teacher (who's called something that begins with K) told us that we DP students are not getting grades on PE. Why? I have no idea but it sounded good to me as my experience of fair grades on that subject is non-existing. Except that, he did seem way much nicer than my last PE teacher (anyone heard of Kajsa? No? Wish you never will).
Our science teachers (we have different teachers for biology, physics and chemistry as that's the way IB school works) seem all right to.
The subject I'm most worried about is maths, not that I'm worse than anyone else, It's just harder in english. Look, if I ask you what two to the third power was, would you know? (It's as simply as 2x2x2 or 2 upphöjt till 3). What about the circumference of a circle? Circumference means "omkrets", you didn't guess that, did you?
Shortly said, it is pretty hard to learn new mathwords.
And BTW, did I mention we have to buy a graph display calculater (not that we're the only ones, mind)? A GDC costs around 1'000 kr. Gladly for me my mum had one to lend me.

Now as I've written most of what's on my mind I realise that maybe it should have been written on swedish as my blog is a swedish one. However, I'm not rewriting the whole thing. I'm going to websurf for recepies now. Aint, oh all right, Isn't it strange how fast I've already made my old ones at least one time?

Vi jobbar grammatik på svenskan...

Singularis tredje person

maskulinum nominativ

mötte en flicka på djurgårdsbron

en kväll i sitt unga liv.

Flickan brast ut i en interjektion

en imperativ och ett possessiv,

så att maskulinum tredje person

böjdes till genitiv.

Därpå grep de en kopulativ konjunktion

och vandrade dädan som man och viv,

två superlativt reciproka hjon

i presens indikativ.

Alf Henriksson

Svensk grammatik var det ja, något som jag verkligen är urdålig på! Det är inte klokt att jag kan ha mvg trots att jag är så dålig på ordklasserna. Mitt mvg beror förmodligen på mina noveller och att jag till sist brukar lära mig ordklasserna, bara för att glömma dem igen efter några veckor. Men nu har jag bestämt mig för att jag ska komma ihåg dem. Frågan är bara hur...
Du som också skriver noveller/romaner, är du bra på ordklasserna?

...From the bottle of my heart!

Fröken B tog upp om våra nationella (engelska uppsatsen) och då var det någon som skrivit "from the bottle of my heart," vilket jag tycker lät väldigt härligt och fick mig att tänka på annat jag hört folk säga (du vet, man kommer ju aldrig ihåg när man själv råkat svamla med orden). Här är några exempel:
*Trottokant (mammas snabbversion av trottoarkant)
*Bossa mig inte, jag blir irris! (låter sådär lagom löjligt när det kommer från min mamma)
* X och XX är och tar sprutor tillsammans! (märk väl: vaccinsprutor, inte sådana sprutor som gör en glad ;)
*Jag vill ha kantareller! (sagt av en femåring som förstås ville ha karameller)

Sedan finns det förstås annat som jag inte kommer på just nu...