Inredning...

Jag ramlade in på några sidor om inredning och städning. (Med råd som "ha ingenting framme om det inte behövs" och "If it's necessairy and useful, save it. If else, get rid of it" o. dl.)
Det fick mig att fundera lite. Många var helt emot prydnadssaker, men jag har prydnassaker överallt.
Jag älskar mina prydnadssaker så det borde betyda att de är necessairy för mig, men useful? De går att titta på, det är väl ett sätt att använda dem?

Jag kan väll inte göra mig av med min älvsamling, heller?

SKRIVRAPPORT: Det är inte klokt...

..så bra det går! Jag måste se till att ha lov mycket oftare. På hela lovveckan har jag lyckats med att skriva en sida per dag, plus några rader till när det funnits tid. Det trots allt annat jag haft för mig. Jag närmar mig slutet och det märks både på mitt humör och skrivandet, jag velar inte fram och tillbaka i vad som ska hända. Inlägget jag skrev tidigare? Tja, det slutade med att jag gör henne väldigt tafatt ibland och väldigt rädd, men det fixar sig nog.

Tjingeling!

Hur långt får man gå?

En Stockholmsskola har förbjudit häng och urringning.
ÄR DET VERKLIGEN LAGLIGT? Att förbjuda ett sätt att klä sig för att "någon" tycker att det är ohygieniskt och opassande och "inte trevligt". Men vem är då denna "någon"? Är det lärarna, eller rentav eleverna själva? Kanske rektorn? Eller folk som överhuvudtaget inte har något att göra på skolan?
En skola är elevernas arbetsplats lika mycket som lärarnas. Om elever vill klä sig så och andra elever inte bryr sig, varför förbjuda det? Om man gör det för rektorn och lärarnas trevnad håller argumentet inte, eftersom att eleverna är i MAJORITET och har fanimig RÄTT till att påverka sin egen arbetsplats.

Ge mig ett motargument! Varför tycker du att det är okej att förbjuda deras kläder? Jag vill hemskt gärna veta så skriv en kommentar.

Ståltjej vs ?

Första scenen jag tänkte mig Melaine, första gången hon hoppade in i mitt huvud var i just den scenen som jag är påväg att skriva. Men hon har förändrats så mycket sedan jag kom på det att hon verkar på tok för vek för att finnas just vid stridslinjen. Hur löser man det?
1. Gör henne starkare
- För mycket jobb, hela historien har gjort henne lite mer sårbar och en ståltjej passar inte in längre.
2. Sätt in lite mindre strid och mer känsla i själva scenen.
- Hur kan hon vara på första linjen i en strid utan att slåss eller bli dödad?
3. Stoppa henne längre bak och inte i stridens mitt.
- Hur ska hon då rädda livet på Cedric?
4. Ta bort hela scenen.
- Blir inte det som att be Julia Roberts göra en hel film utan att le? Eller ha Jack Nicholson (stavning?) till standup för Mr Bean??
5. Sätt någon annan att rädda henne.
- Vem ska vara hjälte när jag skickat bort Derec? Det är för sent att stoppa in en ny karaktär.

Norrsken

Jag har undrat varför folk flyttar hit upp. Gradskillnaden mellan sommar och vinter är runt 45-55 och sommarn är inte alls lång. Det finns inte många som har trädgården som en hobby och på vintern har vi några få timmar med solsken, om vädret tillåter. Jag har undrat hur någon skulle vilja flytta hit.
Men jag undrar inte längre. Hur kan jag undra när jag stiger ut genom dörren och ser ljus i himlen? Ljus som varken är sol eller måne eller stjärnor. Det här är första gången jag sett ett så stort norrsken. Grönt ljus som täcker halva himlen och dansar framför ögonen på en. Ena sekunden starkt och rakt som solstrålar, andra sekunden dimmigt och nästan helt borta. Helt plötsligt blev idag en väldigt speciell dag. Har du någonsin sett ett så fantastiskt norrsken?

Identitet..

"Identitet,

det är när du vet,

vem du är och hur du blev sån.

Men det är få

som ens kan förstå

att varenda en faktiskt e nån."

Konsten att bli dissad med stil...

...Är att glömma bort och gå vidare. Men den konsten kan nog ingen.


Men du kanske aldrig hört ordet dissa? Att bli dissad eller att dissa någon. Du kanske skakar på huvudet och undrar vilket språk ungdomarna pratar nu för tiden. Eller så vet du det och då är resten av mina ord överflödiga.
Dissa är ett ord som betyder överge, skita i, inte bry sig om och ha i andra hand. Allt på en gång.
Det finns två olika sorters dissningar, den omedvetna och den medvetna. Man kanske kommer i andra hand. Hela tiden. Man kanske inte blir tillfrågad om man vill följa med. Bara för att ingen tänker på en. Då blir man dissad.
Är det fortfarande så när man blir vuxen att vissa har andrahandskompisar?
Då kan man lika gärna skita i att växa upp.