OMG!

Jag har just hittat en superkul funktion! Det här inlägget skriver jag från word (2007) på min dator och word skickar vidare det till blogger som publicerar. Kul eller vad? ;-)

En liten gnutta språkmisshandel

Jag har just kommit på, eller kommit på och kommit på, det har jag väl vetat hela tiden, bara inte i termen medvetet och analyserat.
Alltså, tonårstrots och sådant handlar just om trots, men jag har upptäckt att föräldratrots inte är bra. Då blir man utan dator eller mat eller inlåst på sitt rum eller så blir man, gud förbjude, av med föräldrarnas förtroende. Vad tusan skulle man ta sig till utan det där förtroendet? Jag skulle knappast få ha varit hemma långa helger ensam utan deras förtroende och jag skulle definitivt inte få bo tjugo-trettio mil bort om de inte litade på mig. Men tillbaka till ämnet, jag kan inte trotsa mot mina föräldrar av sagda anledning, så vad ska jag trotsa mot då? Jag måste ju få ut mina aggressioner på något sätt och stackaren som stod i vägen blev på något konstigt sätt språket i sig självt. Det blev en väldigt dålig vana.
Varje gång jag blir överlycklig/ledsen/arg eller på annat sätt upprörd så får jag ig i svenska. Jag menar; "Det är åt helvete alltihopa ibland," hur fin grammatik ligger det inte i den meningen?

Men, när jag tänker efter, meningen har trots allt något poetiskt över sig, hör du inte alla underliggande aggressioner som släpptes lös? Det är åt helvete alltihopa ibland.
Nästan som att säga jag hatar hela världen just nu men det gör ingenting för imorgon blir det som vanligt igen. Bara mer kortfattat, lite mer poetiskt kryddat med en liten aning språkmisshandel.

.

Det är åt helvete alltihopa ibland.

Deadline

Jag har ägnat mig åt lite kreativ matematik.
Alltså: Mitt minimum ligger på tre sidor i veckan vilket blir ungefär 1500 ord. (De 6 sidor jag skrivit 3300 ord delat på 6 = 550, 550*3~1500 [jag avrundar nedåt för säkerhets skull])
Jag gissar att romanen kommer att bli längre än min förra. Min förra var på runt 50 000 ord så jag gissar på att den här blir runt 60 000 ord.
60'000/1'500 = 600/15 = 40
Alltså borde det ta mig högst 40 veckor att skriva klart den här. Det låter väldigt lite med tanke på att den första tog två år (!), men eftersom jag har avrundat nedåt hela tiden tänker jag inte lägga till några fler veckor. Söndag om 40 veckor är den 5 Juli. Det blir då min deadline för den här romanen.

Hängde du med?

Inspiration strikes - when you need it the least

Satt och gjorde biologiläxan som egentligen skulle ha gjorts förra veckan när jag såg en uppgift jag tänkte att jag kanske behövde en atlas för att lösa så jag tog fram min splitternya atlas som jag köpte så sent som förra veckan och inte ens har tittat i.
Och jag fastnade. Atlasen har några sidor i början som handlar om tätbebyggelse, vattenföroreningar, förorenad luft, levnadsvillkor och diverse andra roliga saker. Jag blev så inspirerad av den där atlasen att jag fick tvinga mig till att göra klart biologiläxan innan jag satte igång och började konstruera en lite mindre dimmig bild av stället som än så länge bara heter "Världen".

Bu och bä

Jag hatar internet explorer. Jag älskar blogger.

Internet har för vana att upptäcka "fel" och starta om sådär en stup i kvarten. Vilket är mer än lite irriterande då man förlorar sidorna man surfade på och för leta upp dem igen. Och om man råkar skriva ett blogginlägg när explorer upptäcker detta mystiska fel har man dubbel otur, för då försvinner hela inlägget!

Inte alls. För blogger har ju börjat med automatspar medan man skriver. Hurra för det.
Nu ska jag ta och fortsätta på mitt inlägg.

4 simple rules

Jay's guidlines for writing fiction. (Hittade på Learn to Write Fiction) En (väldigt) kort pdf som är värd att läsas där Jay Lake berättar om hans sätt att skriva, vilket låter som en mycket bra ide för mig. Han går efter fyra regler.

1. Write a story every week.
Låter avskräckande, gör det inte? Men efter att man har läst pdf:en så verkar det inte svårt. Om berättelsen man skriven inte behöver vara lång om man inte har tid så fixar man det absolut, om man tar sig tid. Min fabel, t.ex. den är ju inte precis lång, men den har en början, en mitt och ett slut.

2. Finish everything you start.
Det låter som en ännu bättre ide. Tänk på hur många gånger man startat något som räcker i ett par sidor innan man upptäcker att det enda man har i handen är sand? Och tänk om man bara behövt skriva en enda sida till för att uppräcka att det inte alls var bara sand, utan det fanns en guldklimp där mitt i allt. Om man slutför berättelsen och den faktiskt var skit så gör det iallafall inte mig något, för tänk om?

3. Don't self-critique while you're writing.
Regel nummer tre är nog den viktigaste, för mig i alla fall, det är svårt men om man inte går tillbaka och ändrar kommer man fram så mycket snabbare och har tid till ändringar senare.

4. Work on one thing at the time.
Den här regeln vill jag böja lite, bara så att man kan hålla på med ett stort projekt och ett litet på samma gång, just för att jag lär inte skriva klart hela romanen på en vecka, men jag kan ta en liten paus från den och skriva något annat kort och kanske då också komma igång snabbare när jag är tillbaka på romanen igen.

Hans förslag var att man skulle pröva på det i en fyra veckor och det tänker jag faktiskt göra, så får man se hur det går sedan...