Bitter eftersmak...

Få ett av forumen jag "hänger på" har det varit en diskussion om en av medlemmarnas sätt att leva. Första gången när hon nämnde något om det gav det mig en sådan där eftersmak, den där känslan som säger att något är fel.
Men allteftersom jag läste vidare på frågor och varningar som andra forummedlemmar gett henne och läst hennes svar försvann den där känslan av att något är fel. Hon tänkte själv, hon hade bra resonemang för hur hon ville leva sitt liv och varför, hon försvarade sig själv på ett långt mycket mognare sätt än många andra kritiserade henne. Hon har rätt att leva som hon vill, vill hon sluta göra som han säger kan hon. Ingenting hindrar henne.
Jag respekterar hennes val. Jag tänker inte försöka få henne att ändra sig, kritisera hennes val eller tänka ut något (för henne omedvetet) psykologiskt fel. Jag tänker acceptera att hon är som hon är och gör saker på det sätt hon vill göra dem.

Vi människor är så olika att det som passar den ena kan vara den andra oförståeligt och den tredje vämjeligt. Varför måste någon som gör något utanför normen alltid ha fel?