Prokrastinering

Jag vill minnas att det har pratats en del om prokrastinering på ett par bloggar jag följer. Och visst, jag känner igen mig, gör så jämt, bla-di-dah-di-dah och hela fadderullan.
Nu tänker jag ge dig en anledning att inte se prokrastinering som din fiende. Eller förresten, se det som din fiende om du vill, men glöm inte bort att uttnyttja inte bara dina bra sidor. Igår var jag totalt fast. Det satt en kork i flaskhalsen och orden bara vägrade att komma.
Så vad gjorde jag? Ingenting faktiskt. Kämpade på tills det var Heroes, sedan bakade jag kladdmuffins och tittade på tv. När muffinsen var klara satte jag mig för att titta lite till på tv. Och vad händer då, tror ni?
Jag, som annars aldrig somnar framför tvn, somnar! Utan att ha plockat undan torrvaror (turligt nog hade jag plockat in mjölken i kylskåpet) eller diskat.
Där vaknade jag sedan runt halv sju på morgonen och tänkte, herregud nu måste jag städa efter skolan.

Nu är klockan halv nio (på kvällen) och har jag städat? Inte då! Jag har börjat på min nya roman, runt 2'000 ord. Det var väl inte dåligt?