måndag 22 september 2008

Safe Zones

Hur ofta kliver du över den streckade linjen för din personliga "safe zone"? Inte ofta skulle jag gissa. Men jag kan säga att det finns ingenting bättre än att göra just det. Våra safe zones är den enkla vägen som ger oss säkerhet (nähä, det hade ni aldrig kunnat gissa, va?) men det är när vi korsa linjen som vi verkligen lär oss någonting, och upplever saker som stannar för livet.
Grunden till detta ämne råkar händelsevis vara en kompis till mig som var rätt så blyg hela högstadiet igenom. Hon hade sin safe zone och aktade sig noga för att ens komma i närheten av den där mycket skrämmande linjen och dessutom så var det ju så mycket enklare att hålla fast vid det man hade istället för att leta mer.
Sedan började hon gymnasiet och att stanna i safe zonen då hade varit ett väldigt stort problem, främst för att hon hade blivit väldigt ensam därinne då hon inte var kompis med någon i hennes klass. Så var gör hon? Hon försöker lära känna folk och helt plötsligt finns där inte ens en linje som visar gränsen till hennes safe zone. Och varför det? Hon behövde den inte längre!
Man skapar sina egna safe zones för att man inte ska gå för långt, pröva de saker som är för skrämmande, för stora, för komplicerade för att man ska våga försöka.
Det stora problemet för en själv är att hitta stället där man har satt gränsen, där man har stannat och sagt, "Hit men inte längre." När man väl hittat gränsen så korsa den, sakta och försiktigt, i promenadtakt eller springandes, hur du än gör så gör det!
Det är värt det.

2 kommentarer:

Cool like Plastic sa...

Kloka tankar! Väldigt bra blogginlägg. Det inspirerade mig till att börja fundera. Och än mer så inspirerade det mig till att samma dag (den 22/9) börja skriva på BÄ igen, för hand och i ett skrivhäfte, precis som jag tänkt mig. Det hade känts läskigt innan av nån anledning men när jag väl satte igång hade jag inga problem och fantasin flödade! Kändes jättekul. Tack! :-)

Angelica sa...

Det är alltid roligt att kunna vara till hjälp :)